Looking for a legal advice?
Get in touch.
Sverige – Europas nya vinland.
Sverige är Europas yngsta vinland. Vi har länge produceratöl, fruktvin, cider och brännvin – men inte vin. Det imponerande är att vi nu, på bara tjugofem år, har gått från några entusiastiska hobbyodlare till en bransch där många viner kan mäta sig med de bästa Europa. Ännu är Sverige mycket litet i alla jämförelser. Men det är något stort på gång.
Under de senaste femton åren har utvecklingen gått snabbt framåt. Då var vinerna knappt drickbara i en europeisk jämförelse.
För sju-åtta år sedan började något stort hända när utländska vinmakare, odlings specialister och modern teknik introducerades. På några år gick de ledande svenska vinproducenterna från mediokra till konkurrenskraftiga kvalitetsviner.
Idag är Sverige ett av de nya vinländer som väcker mestintresse i världen. Inte minst för att vi tack vare svampresistenta druvsorter, rena jordar och ett allt gynnsammare klimat kan producera vin på ett för vinvärlden mer hållbart sätt. Sverige har blivit ett föredöme. Möjligheterna är enorma.
// Mikael Mölstad, dryckesskribent.
Svensk öl på svensk råvara.
Den nya svenska ölkulturen har växt fram i en tid när hela världens råvarubord funnits till förfogande. Bryggarna har kunnat välja det som har passat dem bäst utifrån aspekterna pris, kvalitet och smak. Det har på kort tid gjort Sverige till ett fantastiskt öl-land och idag bryggs all världens ölstilar här.
Öl skiljer sig från många andra drycker genom att den innehåller en rad olika ingredienser – ofta malt, humle, jäst och vatten som kan processas och tillsättas i olika mängd och steg. Därtill är det bara fantasin som sätter gränsen för ytterligare smaksättningar. Sammantaget gör det öl till den av alla drycker med störst smakspektra.
Men låt oss nu leka med tanken, hur hade Ölsverige sett ut idag om ölets råvaror behövt vara lokala? Hur hade vi kryddat och smaksatt? Vilken ölstil eller ölstilar hade blivit de typiska för Sverige? Hade det skiljt sig mellan syd och norr, öst och väst? Svaret hade troligen varit ja, och historiskt var det just så det gick till. De lokala förutsättningarna la grunden till många av de ölstilar vi så väl känner i dag.
I Sverige odlas idag alla råvaror som behövs för att brygga ett öl, trots det är det väldigt få som använder dem. Ofta för att de är dyrare, ibland för att kvaliteten inte anses tillräckligt hög. Men för varje år, ja nästan månad som går, blir de helt svenska ölen fler. Och skälen till det är många och hänger ihop med allt från ett behov av ökad svensk självförsörjningsgrad, hållbarhet och biologisk mångfald.
Svenska Dryckesfestivalen är den första festivalen någonsin som sätter ljuset just på just de här ölen. Så är du också nyfiken på hur ett helt svenskt öl smakar? Grattis – du har hamnat helt rätt.
// Sanna Lindberg, dryckesskribent.
Cider-Sverige står och väger.
Fler och fler aktörer gör väldigt bra, internationellt konkurrenskraftig hantverkscider i Sverige, men försäljningen är fortfarande begränsad. Flaskjäst cider på bara äpplen och päron utan tillsatser är fortfarande en nischprodukt, både på Systembolaget och restaurangscenen, trots att drycken har enormt potential.
Den är ofta mer prisvärd och minst lika allsidig på matbordet som torrt, vitt vin. Cider går som hand i handske med svensk husmanskost och internationell comfort food. Drick cider till fläsklägg med rotmost, raggmunk med fläsk, quiche lorraine, galette med ost och svamp, tarte flambé och charkbrickor. Eller till mjuka ostar, som fransk Camembert, Saint nectaire eller Pont l’eveque eller svensk Sanda Kymendö Brie, kittosten Hembergs Himmelska från Murboannas eller rätt och slätt till Almnäs bruks fantastiska Wrångebäcksost.
En redan klassisk kombination är knastertorr hantverkscider till färska ostron från västkusten. Både inhemska ostrea edulis och japanska jätteostron går mycket bra. Men cider passar även det mesta annat i vår färska sjömatstradition.
Framför allt är hantverkscider direkt kopplad till lokala fruktodlingar och arbetstillfällen på landsbygden. Vem vill inte bidra till att fler svenska äpplen tas omhand och inte krattas bort. Och att fler gamla fina äppelodlingar i landet får leva vidare och tas om hand på bästa sätt.
// Per Styregård, dryckesskribent.
Svensk hantverkssprit – en hyllning till tradition och framtid.
För tio år sedan var svensk hantverkssprit en liten kategori i en värld dominerad av ett fåtal större producenter. Men något har förändrats. Idag är sprit, näst efter öl, den snabbast växande kategorin bland alkoholhaltiga drycker, där över femtio aktiva destillerier gör drycker med en unik
prägel, både i Sverige och internationellt.
Det är en framgångssaga, där naturen visar vägen. Lokala örter som enbär, älgört och pors, tillsammans med blommor som fläder och maskros, har både blivit smaksättare och kulturella markörer.
Svensk gin är ett lysande exempel. Här får enbäret sällskap av nordiska ingredienser som havtorn, älgört, björklöv och bär. Resultatet är sprit som både hyllar tradition och vågar tänja på gränserna. Svensk whisky, å sin sida, inspireras av skotsk tradition men förädlas med lokala element: svensk ek, unika kornsorter och kreativa lagringstekniker. Även likörer, brännvin och fruktsprit har fått nytt liv, där smaker som malört, bär, rabarber och älgört binder samman framtid och nostalgi.
Inte bara smakerna utmärker den svenska hantverksspriten. Destilleringsprocessen har också fått en renässans. Detta genom småskalighet och precision vad gäller såväl valet av råvaror som lagring och buteljering. Kopparpannor, en teknik med rötter i gammal europeisk destilleringskonst, används flitigt för att skapa rena och nyanserade spritsorter. Samtidigt är ekologiska ingredienser och energieffektiva metoder en viktig hörnsten. Den svenska hantverksspritens framgångar har satt Sverige på dryckeskartan. Gin, whisky och likörer från små destillerier hyllas både hemma och utomlands, och det är lätt att förstå varför.
// Linda Pérez, dryckesskribent.
Mer info kommer
Mer info kommer
Mer info kommer
Prenumenera på nyheter om svensk dryck och allt inför Svenska Dryckesfestivalen. OBS! Efter att du har signat upp kommer du få ett mejl från oss. Glöm inte att bekräfta din registrering där för att börja ta emot våra utskick.
